Motiv och tilläggsvärden

Inledning
Det primära ändamålet med ett solcellssystem är produktion av elektrisk energi. Men när solceller installeras på en byggnad kan vissa tilläggsvärden uppnås - s.k. added values. Ett typexempel på ett added value är när solcellsmodulen betraktas som ett byggnadselement och att man därmed sparar in kostnaden för det traditionella byggelementet.

I detta avsnitt definieras solcellernas alternativa funktioner när de installeras på en byggnad och de tilläggsvärden som därmed kan uppnås både direkt för beställaren och indirekt för andra aktörer.

Tilläggsvärden i byggnaden
Direkt genom att solcellsmodulen ersätter det traditionella byggmaterialet. I detta fall kan man beräkna värdet av PV-installationen genom att jämföra kostnaderna för solcellerna med det ersatta traditionella byggelementet.
Indirekt genom att solceller även utför en annan funktion än ren energiproduktion. Som exempel på tillämpningar där man kan skapa tilläggsvärden kan nämnas: Solskydd, vindskydd, ljudbarriär, regnskydd, termisk isolering, siktskydd, ljusspridning, skydd mot elektromagnetisk strålning.
Estetiskt genom god arkitektur och genom sin färg, ytstruktur och transparens.
 
Figur Add-1 nedan visar exempel på hur man i en byggnad kan integrera solceller på tak och fasader, på balkongfronter och bröstningar, som solavskärmningar över fönster och innergårdar och som dekorativa  mönster på fasader, etc.
Figur Add-1. Exempel på användningsområden för solceller på byggnader. Blåa ytor är solcellstäckta. De solcellstäckta ytorna med transparent färg visar tillämpningar där man med fördel kan använda semitransparenta moduler.


Solceller används som en del av byggnadens exteriör. I de fall då modulerna ersätter ett annat byggnadselement och det på funktionella och estetiska grunder är likvärdigt vilket material som används, kan tilläggsvärdet direkt beräknas som det ersatta materialets ytkostnad. I de fall då funktionen eller estetiken eller projekterings och installationskostnader inte är direkt jämförbara krävs en mer komplicerad analys för att få fram en siffra på tilläggsvärdet. I figur Add-2 nedan jämförs solcellsrelaterade kostnader med ytkostnader för olika vanligt använda tak och fasadmaterial.

Figur Add-2. Jämförelse mellan kostnad för olika fasad och taktäckningsmaterial i euro per kvm.

Grafen visar kostnader per kvadratmeter för olika byggnadsmaterial 2007, solcellspriserna har sänkts ytterligare sedan dess. Solcellsprodukterna är även det enda byggnadsmaterial där man kan räkna på en återbetalningstid.



Grafen tagen från: www.givp.de

 

En metod för att uppskatta byggnadstekniska tilläggsvärden baseras på en jämförelse av kostnaden för hela BIPV-installationen mot kostnaden för att bygga traditionellt. Med det sistnämnda menas en traditionell byggnadsteknisk lösning och en solcellsinstallation som byggs till lägsta möjliga kostnader med "state of the art" teknik. Figur add-3 nedan visar kostnader i två fall. Det förutsätts att såväl den byggnadstekniska som den energiproducerande funktionen utförs likvärdigt i bägge fallen.

 

 Figur add-3. Tilläggsvärden uppstår om dubbelutnyttjande av solceller som byggnadskomponent sänker totalkostnaden jämfört med att bygga separat optimerade system.

Man kan notera att kostnaden "solcells-specifikt" i figuren mycket väl kan innehålla extra kostnader som solcellsinstallationen för med sig. Det är därför inte givet att ett BIPV-projekt kommer få lägre kostnader än traditionella lösningar. Till exempel kan byggnadsintegrering kräva moduler med någon form av specialdesign som är så pass mycket dyrare att andra tilläggsvärden äts upp om inte ett relativt dyrt material ersätts. Polerad natursten brukar nämnas som exempel på ett sådant dyrt material.

Under de tre referensprojekten görs en genomgång av vad som är dubbelutnyttjande och som därför kan räknas solcellerna tillgodo.


Image

En välbyggd demonstrationsanläggning med solceller väcker mycket positiv uppmärksamhet som ofta kanaliseras i TV, radio och tidningar. Som exempel kan nämnas att när Göteborg Energi lät uppföra en fasadanläggning på sitt huvudkontor så följdes detta av ett tjugotal mediainslag. Det har beräknats att om motsvarande tid eller annonsplats skulle köpts på kommersiell grund så hade det kostat mer än det dubbla av vad själva installationen kostade. När solenergianläggningar blir allt vanligare kommer uppmärksamhetsvärdet gradvis att minska.

Tilläggsvärden för samhället
Utsläpp av NOX, SOX och CO2 orsakar kostnader för miljöskador och utsläppskontroll. Om solcellerna producerar energi som helt ersätter kraft från fossila bränslen så kan detta värderas till cirka 30 öre per kWh.
Uppskattningar från Europakommissionen och från PV-industrin visar att varje 10 kWt-installation genererar cirka ett årsarbete.
Minskat beroende av export av fossila och andra bränslen.
Tilläggsvärden för kraftindustrin och lokala eldistributörer.
PV-installationer kan byggas modulärt med korta ledtider.
Hög tillförlitlighet kombinerat med liten risk att alla enheter är ur funktion samtidigt.
Närheten till lasten ger låga överföringsförluster.
Utbyggnad av elnätet kostar 200.000 kr per km.
Minskat beroende av prisfluktuationer på fossila bränslen.
Utbyggnad av PV-system kan eliminera, minska eller fördröja annan kapacitetsutbyggnad.
Minskade emissioner av NOX, SOX, CO2 och tungmetaller.
Motiv till befintliga svenska anläggningar.
De svenska anläggningar som byggts med nätanslutning finns i en databas som kan nås från SolEl-programmets hemsida. De organisationer i Sverige som byggt en anläggning har haft ett eller flera av nedanstående motiv att bygga sin anläggning.
Öka kunskapen i organisationen på att projektera och driva solcellsanläggningar.
Imageskapande.
Led i organisationens miljöpolicy genom att visa exempel på förnyelsebar energiteknik som det framtida hållbara samhället kommer kräva.
Använda anläggningen inom forskning och undervisning.
Demonstrera olika aspekter på tillämpningar av solcellstekniken.